Kärlek

Har en sån här dag då allting är toppen.. jag är lycklig, tänker tillbaka ungefär.. ett år, då mitt liv såg helt annorlunda ut. på bara ett år. kärlek var något jag inte trodde på, varenda karl som vandrade på denna jord var ett svin.. oavsett hur bra de verkade vara.. jag sa till och med åt min psykolog som var ny förlovad och trodde starkt på kärlek, och att hennes karl var en bra man.. att det finns ingen som är bra, att hennes man kommer att visa hans rätta sida en vacker dag och att äkta kärlek är en myt. hon förstod inte alls mig, hur jag kunde tänka på det sättet jag gjorde. men kärlek gav mig stryk gång på gång i flera år.. blev nedtryckt av kärlek så pass mycket att det fanns ingenting kvar av mig till slut, och under två år grät jag mig till sömns nästan varje natt och blev en helt annan person, en person jag aldrig vill bli igen.. en botten jag aldrig vill hamna på igen, men ändå är jag glad att jag gick igenom helvetet, för det har gjort mig till den person jag är idag.. och jag är tusen gånger lyckligare, smartare, starkare, positivare o mer självsäker än vad jag någonsin har varit. tänker på saker helt olika och ser livet på ett heeelt annat sätt.. ett bättre sätt. jag blev mig själv igen, men med mer skinn på näsan. 
Men min syn på kärlek var fortfarande rubbad, ända tills jag träffade världens finaste människa som visade mig att äkta kärlek finns, och att alla är inte svin. har varit en berg-och dal bana.. mest på grund av min osäkerhet på kärlek och förtroende problem.. det tar tid för sår att läka, och ärret finns alltid kvar. men det blir bara bättre för varje dag som går, för varje dag visar han mig att äkta kärlek finns, och jag börjar tro på det nu.. jag börjar förstå och tro på att jag också ska få vara lycklig och ha det bra. ur något dåligt kommer något bra, när en dörr stängs öppnas en annan och allt som händer har en mening!
Jag älskar dig.